Hur kan digital spetskompetens belysas med statistik?
Att beskriva digital spetskompetens med statistiska underlag är utmanande av många orsaker. Ofta krävs egenskaper som är svåra att fånga kvantitativt. Som en del i arbetet att försöka beskriva digital spetskompetens med statistiska underlag har UKÄ och Tillväxtverket i två kortare rapporter sammanställt statistik baserat på två olika analysperspektiv: flödesanalyser samt regional matchningsindikatorer.
Flödesanalys som metod för att öka förståelsen för utbudet på arbetsmarknaden
Med hjälp av flödesanalyser är det möjligt att följa individers steg från utbildning till etablering på arbetsmarknaden. I en ny rapport har Filippa Annersten på UKÄ gjort en mindre flödesstudie över personer som examinerats från fem olika datarelaterade utbildningar och deras övergång till arbetsmarknaden. Rapporten ska ses som ett bidrag av flera och syftar till att belysa endast en del av de individer som skulle kunna besitta en digital spetskompetens. Rapporten visar att män är överrepresenterade bland de examinerade. Män har också högre inkomster än kvinnor även om de examinerats från samma typ av utbildning. En majoritet arbetar på antingen informations- och kommunikationsföretag eller med företagstjänster. Var tredje arbetar i Stockholm, vilket är något fler än samtliga som examinerats från den svenska högskolan under samma tidsperiod.
En fördel med flödesanalyser är att vi kan följa individers steg från utbildning till etablering på arbetsmarknaden och identifiera eventuella ”flaskhalsar”. Ett exempel på sådan flaskhals kan vara att relativt få väljer att läsa en viss utbildning som erbjuder kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden. Ett annat exempel kan vara att antalet antagna till en viss utbildning är högt, men att dessa individer i stor utsträckning väljer att etablera sig inom yrken utan koppling till själva utbildningen.
Hur kan regional matchningsindikatorer (RMI) användas för att belysa digital spetskompetens?
Regionala matchningsindikatorer (RMI) är en databas som förvaltas av Tillväxtverket, men där SCB ansvarar för själva dataförsörjningen. RMI-databasen bygger främst på utbildningsgrupper. Jan Persson på Tillväxtverket har inom ramen för vårt regeringsuppdrag studerat hur denna databas kan användas för att belysa kompetensförsörjningen av digital spetskompetens.
Rapporten fokuserar primärt på utbildningsgruppen Datautbildning på eftergymnasial nivå (45D), men även övergripande statistik om utbildningsgruppen Matematiker, statistiker, datavetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) (45M) presenteras eftersom denna innefattar ett relativt stort antal personer med IT-inriktning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det är svårt att fånga en tydlig bild av tillgång och efterfrågan på digital spetskompetens utifrån de regionala matchningsindikatorerna. När vi undersöker individernas utbildningsbakgrund kan vi konstatera att det rör sig om ett relativt stort antal utbildningsgrupper som i sin tur ofta innehåller flera olika typer av utbildningar.
Vi kan i rapporten även konstatera att antalet personer som har de båda yrken som vi undersöker är betydligt större än antalet personer som ingår i de utbildningsgrupper som är kopplade till IT. En viktig förklaring är här troligen att de personer som rekryteras till IT-yrken kommer från en rad olika utbildningsbakgrunder. En annan kan vara att man inte har examina från universitet/högskola. Detta gör det svårt att kartlägga utbud och efterfrågan på digital spetskompetens med hjälp av RMI samt att göra en kartläggning generellt. RMI kan dock troligen tillsammans med UKÄ:s databaser vara till hjälp för att göra mer specificerade och detaljerade beställningar av statistik från SCB.
Rapporterna
Läs mer på följande länkar:
Matchning av digital spetskompetens
Flödesanalys av examinerade från fem datarelaterade utbildningar